Idag finns i Sverige över 2000 verk med en samlad elproduktion på 6,1 terawattimmar. Under 2011 så  genererade Sveriges vindkraftverk för första gången mer än en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor. Detta kan jämföras med riksdagens mål för vindkraften om 10 TWh till år 2015 och 30 TWh till år 2020.

 

10 TWh vindkraftenergi år 2015 innebär att minst 2755 vindkraftverk måste vara i drift år 2015, räknat med nyare typer av kraftverk som kan producera ett genomsnitt av 1,8 MW märkeffekt och har en kapacitetsfaktor på 23%.

 

Finland kommer att påbörjade sin utbyggnad 2011, då deras subventionssystem då trädde i kraft, de så kallade inmatningstarifferna. För att öka användningen av förnybara energikällor har Finland som målsättning att till 2020 uppföra minst 1000 vindkraftverk. Med Danmark i spetsen, är det således först nu som politiska, tekniska och finansiella förutsättningar finns för en stor utbyggnad på många platser i Skandinavien.

 

Studien “EU energy trends to 2030” räknar med att vindkraft kommer att utöra 41% av alla installationer mellan 2011 to 2020, det är det absolut största andelen av alla energikällor. (http://www.ewea.org)

Många verk kommer att byggas de närmaste åren. De stora energiföretagen går in i stora parker där den enskilde får svårt att bli delaktig. Det är därför viktigt att förverkliga lokalt anpassade, mindre projekt för att uppnå delaktighet. Alla behöver bidra aktivt för nå uppsatta miljömål.

 

Ekonomiska förutsättningar

 

Ett vindkraftverk har en livslängd på cirka 25 år. Avkastning följer elprisets utveckling, och förväntad avkastning per år beräknas överstiga 8% med dagens siffror. Sveriges elpris har ökat på lång sikt, med vissa tillfälliga avvikelser, men ligger fortfarande lågt i jämförelse med nivåerna i Europa. Utbyggnad av elkabel mot Europa är på väg. Detta förväntas medföra högre elpriser i Sverige.

Sverige

 

Elcertifikatssystemet med subventionering av förnyelsebara energikällor och stöd från regeringsnivå i Sverige samt EU, bidrar till att vindkraft är en gynnsam investering. Elcertifikatssystemet gäller de första 15 åren av vindkraftverkets livstid.

 

Grafen nedan visar total ersättning uppdelat i elpris och elcertifikat från år 2005-2010 i Sverige.

Uppgifterna kommer från Telge Krafthandel.

 

 

 

Finland

 

I Finland gäller inmatningstariffen de första 12 åren. Systemet träder i kraft från och med 2011. Syftet med systemet är att garantera elproducenten ett i förhand fastställt pris på den producerade elen.

 

Många EU-medlemsländer har redan inmatningstariffer eller ett annat subventioneringssystem, vars storlek och utbyggnad varierar i olika länder.